Känsloreglering

Nio grundkänslor

Positiva

Nyfikenhet får dig att närma dig sådant som du upplever är bra för dig

Glädje får dig att stanna i situationer som du upplever är bra för dig

Neutral

Förvåning får dig att stanna upp och ompröva situationen

Negativa

Ledsenhet får dig att vilja förändra situationen

Rädsla får dig att fly från sådant du upplever är farligt

Ilska får dig att försvara dig mot hot, forcera hinder och hävda gränser

Skam får dig att lägga band på andra känslor för att inte bryta sociala regler

Avsmak får dig att spotta ut sådant som är giftigt

Avsky får dig att hålla dig undan från sådant som är giftigt

Känsloreglering i tre steg

1. Att kunna tolka sina känslor
2. Att kunna reglera sina känslor
3. Att kunna uttrycka sina känslor

Utveckling av känsloreglering

Inre och yttre händelser hos det lilla spädbarnet leder till upplevelsen av affekter. När dessa har speglats av omvärlden och satts ord på har känslor bildats. Att ta hand om ett barn som inte kan reglera sina känslor själv och hjälpa det att utveckla sin egen förmåga är en av de viktigaste uppgifterna för en förälder. Ju tryggare anknytningsrelation desto bättre förutsättning för utveckling. En förälder hjälper intuitivt ett barn ”att sätta ord på känslor” när den speglar barnets upplevelse i sitt eget ansikte.

Anknytningsmönster och känsloreglering

Ett barn med tryggt anknytningsmönster har utvecklat en förmåga till känsloreglering i en trygg relation. Känslor är inte farliga, de vägleder och skapar mening.

Ett barn med undvikande anknytningsmönster har löst problemet med att inte ha fått hjälp med att förstå och reglera sina känslor genom att försöka koppla bort dem.

Ett barn med ambivalent anknytningsmönster har speglats nyckfullt av någon som haft svårt att skilja på barnets och sina egna känslor. Detta leder till att känslor lätt överväldigar och blir svåra att sortera i.

Ett barn med desorganiserat anknytningsmönster har ofta stora svårigheter med känsloreglering. Istället för att få hjälp med att reglera sina känslor har barnet utsatts för skrämmande situationer och varit utlämnat till sig själv.

Att hjälpa ett barn utveckla sin känsloreglering

Samreglering leder till självreglering: "Om du inte vet själv hur du ska ta hand om dina känslor så börjar vi med att fundera ut något tillsammans"

Sammanfattning

• Att kunna tolka, reglera och uttrycka känslor
• En viktig uppgift för anknytningsperson är att ge stöd till utveckling av barnets egen förmåga till känsloreglering
• Modellen Toleransfönstret är ett sätt att förstå ett barns svårigheter och behov

För fördjupning

Wallroth, P. (2011). Mentaliseringsboken. Stockholm: Karneval.

Helander, M. (2021). Strategier vid trotssyndrom. Youtube (11 min)

Frågor till dig som sett filmen

• Tankar kring vad man kan tänka på när det gäller att möta en person med låg förmåga till känsloreglering?
• Är begreppet användbart i ditt arbete? På vilket sätt?
• Hur tar man reda på ett barn/ungdom/förälders förmåga att reglera känslor?
• Hur pratar man känsloreglering med en förälder? Kan Toleransfönstret vara en hjälp?